Undervisning - Blue-bot
Husmasken- Hanna Lagher, Elina Karlsson, Linnea Alvarado, Louise Andersson
Konkretiserande lärandeobjekt
Enligt “Läroplan för förskolan” (Lpfö, 2018) ska förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen, och förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Utifrån detta läroplansmål har vi valt att konkretisera ner målet till programmering.
Vårt lärandeobjekt är algoritm. Att kunna läsa av en algoritm och att omvandla algoritmen till programmeringsspråk.
Aktivitet och anpassningar
Undervisningen riktar in sig till barn i 5-6 års ålder. Vi utgår från att barnen tidigare har använt sig av Blue-bot, de har förkunskaper i hur knapparna/symbolerna fungerar och hur symbolerna ska tolkas. Vi har pratat att varje tryck på knappen är ett kommando. Sönnerås (2017) tar upp vikten av att lära sig de olika begreppen i arbetet med programmering. Vi fortsätter arbetet med begreppsförståelsen med barnen och introducerar begreppet algoritm. Vi fortsätter även att använda de begrepp barnen tidigare erfarit så som bugg. I denna undervisning planerar vi att utmana barnen genom att de ska få jobba med olika sekvenser som tillsammans bildar en algoritm. Sönnerås (2017) menar att för att kunna programmera behöver vi kunna arbeta med algoritmer.
Vi planerar att introducera undervisningen genom att gestalta en inledning till ett problem som barnen sedan med hjälp av bluebotarna ska lösa. Detta för att väcka ett intresse hos barnen på ett kreativt och lekfullt sätt. I Axell m.fl. (2018) lyfter de fram den värdefulla sidan av att använda drama som verktyg när nya begrepp och relationer ska behandlas, för en meningsfull förståelse för barnen. Med utgångspunkt i “sagomattan” valde vi att skapa en berättelse där två barn är ute i skogen och går, då plötsligt ett av barnen blir tillfångatagen av en ond drake. Med hjälp av “riddar”-bluebotarna ska de hitta vägen till den onda draken och rädda den tillfångatagna vännen. Detta kommer ske genom att barnen får uppdrag med olika sekvenser av en algoritm, bildkorten. Dessa sekvenser ska omkodas till programmeringsspråk för att lösa problemet. Barnen ska försöka läsa av vilken väg de ska ta sig för att tillslut kunna ta sig till slutmålet. Vi har i förväg bestämt vilken väg blue-botens ska ta, dels för att barnen ska få erfara algoritm, men också för att inte krockar ska uppstå på mattan. Barnen får en sekvens i taget för att göra det tydligare och mer konkret för dem. Lärandeobjektet tydliggörs genom att vi benämner begreppet algoritm i sitt sammanhang, för att ge barnen en meningsfull förståelse genom bildernas ordningsföljd. Detta väljer vi att göra för att begreppet ska bli mindre abstrakt för barnen. När barnen i mindre grupper, ca två och två, arbetar steg-för-steg utifrån de enkla instruktioner i form av algoritmer (bildkorten) för att lösa problem menar Hands on Science (2017) att barn tränar på sitt datalogiskt tänkande som är viktigt för att förstå hur kommunikation med en dator går till. Som avslutande del på undervisningen firar vi en kär återförening och vi återkopplar till vad vi gjort. Hur kunde riddarna veta vart de skulle ta sig? Vad var en algoritm?
För barn i åldrarna 3-4 år kan våra bildkort bli för svåra att börja med. Istället kan det handla om att ge barnen en förståelse för vad pilarna betyder. Vad betyder pilen som pekar framåt? Låta barnen bekanta sig med blue-botens funktioner. Få förståelse för knapparnas funktion och att roboten rör sig en ruta i taget. Barnen behöver få med sig grundläggande begrepp, exempelvis sekvens, bugg, kommandon, för att senare förstå begrepp som algoritm. Vad är instruktioner? Anpassningar hänger mycket på barnens tidigare erfarenheter.
Referenslista
Axell, C., Frejd, J., Hagerman, F., Jeppson, F. & Sultan, U. (2018). Estetiska lärprocesser. I F. Jepsson (Red.), Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan. Natur och Kultur.
Hands on science (2017). Programmering för alla.
Läroplan för förskolan: Reviderad 2018. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf
Sönnerås, J (2019). Programmering i förskolan, utveckla digital kompetens. Gothia Fortbildning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar