NTF101 vt22: Tordyveln - Vad är programmerat?

Teknik-programmering

Vad är programmerat?

Grupp: Tordyveln – Jennifer, Natalie, Annika & Jennie

Konkretiserade lärandeobjekt:

Vårt valda lärandemål är att barnen ska få en första förståelse för att det finns föremål som är programmerade. Enligt läroplanen för förskolan ska varje barn få “förutsättningar att utveckla förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik” (Skolverket, 2018,s. 13-14).

Valda lärandeobjekt för undervisningen är att barn ska få förståelse för:

· Vad är programmerat och vad är inte programmerat.

· Allt som är programmerat innehåller en liten dator.

· Det är människor som har gjort programmeringen.

· Att många föremål runt omkring oss är programmerade, inte bara “datorn”. Utan även mobilen, iPaden och tv:n.

Aktivitet och anpassningar:

Sönnerås(2019, s. 94) förklarar att genom att börja fundera över och börja förstå skillnaden mellan robotar och maskiner så kan det leda till upptäckten av att väldigt mycket runt oss är programmerat. Syftet med undervisningen är att uppmärksamma barnen på att det i vår vardag finns föremål som är programmerade för att utföra ett fysiskt arbete åt oss. Aktiviteten ska göras med en barngrupp på 3-5 år, där det är tänkt att 5-6 stycken barn ska delta för att alla ska få möjlighet till förståelse och delaktighet. Vi introducerar ämnet genom en gestaltning för att väcka intresse, nyfikenhet och för att konkretisera innehållet. Därefter utförs en ramsa med tillhörande rörelser för att tydliggöra begreppen ytterligare. Sönnerås (2019 s. 18) lyfter fram att alla tekniska maskiner runt om oss som utför enastående saker inte hade gjort någonting om inte människor programmerat dem. Aktiviteten fortsätter därför sedan med att förklara för barnen att det är människor som programmerar vilket innebär att man ger instruktioner till en dator så att den kan utföra ett fysiskt arbete. Sedan frågar vi barnen om de känner till fler saker som är programmerade. Vi pratar vidare och ställer produktiva frågor om vilka saker som är och inte är programmerade. Det gör vi genom att visa föremål eller bilder på olika föremål där barnen får svara på om de tror att de är programmerade eller inte och varför de tror som de gör. Barnen får även sortera föremålen så att man tydligt kan se vilka föremål som är respektive inte är programmerade. I UR (2016) förklarar man att det är bra att träna på sortering, då programmering handlar mycket om att fundera på hur saker ska sorteras på bästa sätt. Undervisningstillfället ska avslutas med att vi upprepar ramsan tillsammans med barnen. Detta för att upprepa begrepp, vad vi har gått igenom samt knyta ihop säcken för att ha en tydlig avslutning av undervisningstillfället. Genom ramsan så får också barnen uppleva undervisningen med flera sinnen.

För att anpassa undervisningen till de yngre barnen så tänker vi ha en annan ingångsport och en enklare ramsa. De yngre barnen ska få uppleva mer konkreta föremål som de kan känna på, jämföra och inte bara uppleva visuellt genom bilder som vi använder mer till de äldre barnen. För barn

i förskoleklass kan undervisningen utvecklas till att barnen får gå på jakt efter saker som är programmerade. Vi kan även plocka isär ett programmerat föremål för att se hur det ser ut inuti och hur datorn där i ser ut. Det blir en konkret upplevelse av att datorer kan se ut på många olika sätt och variera i storlek. Vi vill även presentera fler begrepp som exempelvis algoritm för att öka på deras förståelse kring programmering och vad det innebär.