Murklan

Murklan – Felicia Miltén, Amanda Hedberg, Saynab Maxamed Maxamud och Clara Hansson 

  

Vad är programmerat? 

Konkretiserade lärandeobjekt 

Vårt valda lärandemål är att objekt som barn möter i vardagen kan vara både programmerade och inte programmerade. Med hjälp av följande lärandeobjekt vill vi ge barn i åldrarna 4–5 år en möjlighet att upptäcka och skapa förståelse för leksakers uppbyggnad och vart människan har programmerat och inte programmerat i samhället. Våra valda lärandeobjekt:  

• - Det finns leksaker som är programmerade och som inte är programmerade. 

• - En radiostyrd bil är programmerad, men en leksaksbil som man kan ladda upp  
  genom att backa och sedan släppa så den åker av sig själv är inte.  

• - Allt som är programmerat innehåller en liten dator.  

• - Det är människor som har gjort programmeringen.  

I läroplanen för förskolan (2019) beskrivs det att förskolan ska ge alla barn möjlighet att upptäcka och förstå omvärlden på ett nytt sätt genom att utforska teknik. Samt få en ökad förståelse kring tillhörande begrepp.  

Aktivitet och anpassningar 

Aktiviteten startas genom en återkoppling till föregående teknikundervisning, där vi synliggjorde för barnen att en radiostyrd bil är programmerad, genom att öppna upp den och undersöka att den har en dator i sig och att en vanlig leksaksbil inte är programmerad och saknar dator. För att barnen skulle få den förståelsen har vi samtalat med dem om att det är vi människor som gör programmeringen. Då introducerades även begreppet kod som enligt Sönnerås (2019) måste skapas för att datorn ska förstå, då de är datorns språk. Koden är instruktionen som datorn följer. 

Utifrån barnens tidigare erfarenheter vill vi undersöka andra leksaker som barnen får sortera efter om de är programmerade eller inte. Detta vill vi undersöka för att påvisa att det inte bara är radiostyrda bilar som är programmerade utan att det även finns andra leksaker som är det. Vi vill visa variation i undervisningen genom kontrastering genom att jämföra ett föremål som är med ett som inte är programmerat samt generalisering genom att visa att ett föremål kan vara både och. Enligt Sundqvist (2020) kan variation hjälpa barnen att synliggöra och urskilja detta.  

För att utmana barnen vidare ska vi även utforska andra programmerade vardagsobjekt som inte endast finnas på förskolan, som till exempel lampor eller dörrar med sensorer. Vi vill skapa ett tillfälle där vi undersöker tillsammans med barnen och inte ger dem svaren direkt utan med produktiva frågor komma fram till svaren med barnen. Lättman-Masch m.fl. (2014) menar att produktiva frågor kan skapa nyfikenhet och lärande hos barnen.  

För att anpassa till yngre åldrar tänker vi att när man undersöker programmerade leksaker använder vi inte lika många och att vi i stället jämför och tydliggör vad den programmerade leksaken kan göra, till exempel ljud och rörelser. Ett till sätt att anpassa aktiviteten skulle kunna vara att ge barnen mer konkreta upplevelser av programmerade vardagsobjekt genom att använda oss av bilder som stöd. Detta ser vi som en lämplig anpassning då vi tolkar att det blir för abstrakt om barnen själva ska komma på vardagsobjekten endast utifrån deras egna erfarenheter.   

  

Referenslista  

  

Läroplanen för förskolan. (2019). Skolverket.  https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18 

Lättman-Masch, R., & Wejdmark, M. (2014). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Naturskoleföreningen. 

Sundqvist, P. (2020). Förskolans teknikundervisning. Liber. 

Sönnerås, J. (2019). Programmering i förskolan, utveckla digital kompetens. Gothia Fortbildning. Stockholm.