Skriftlig redovisning- grupp Sälgen
Konkretiserade lärandeobjekt
Vårt lärandemål är från “Läroplanen för förskolan”, (Lpfö 18), där det står att barnen ska få utveckla förmåga för att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, samt diskutera om teknik. Området vi har är analog programmering och vårt lärandeobjekt är algoritmer. I vår undervisning ges barnen möjlighet att utveckla sina kunskaper om algoritmer genom att hjälpa en robot att ta sig igenom en hinderbana.
Andra lärandeobjekt barnen får chans att erfara är:
- Att vid programmering behöver man tänka i flera led framåt.
- Vikten av att kommandona kommer i rätt ordning.
- Vid uppkomsten av en bugg, behöver man ändra och prova på nytt.
Aktivitet och anpassningar
Barnen är 3–5 år och har en förförståelse för hur en robot för sig och vad pilarna symboliserar. Även hur man följer en enkel instruktion, i detta fall uppifrån och ner. Vår plan är att barnen ska följa en instruktion och programmera en robot att gå igenom en hinderbana. Det görs genom att placera olika pilar i korrekt ordning. Instruktionen innehåller två olika buggar som barnen till en början inte känner till. Tanken är då att en av pedagogerna ska agera robot och barnen ska programmera roboten. Programmeringen görs genom att barnen utgår från instruktionen och placerar papper med pilar på i rätt ordning.
Stegen synliggörs genom att använda konkret material i form av pappersblad med pilar på. Hinderbanan visar även tydligt att programmeringen behöver vara rätt, att stegen är i rätt ordningsföljd. De buggar vi har planerat ge barnen erfarenhet av är av logisk karaktär, då vissa av stegen i ursprungs programmeringen är i fel ordning eller uteblivit. Barnen och pedagogerna hjälps åt att lösa problemen. Under undervisningens gång vill vi avdramatisera de fel som kan uppstå vid programmering. Även att normalisera att det ofta krävs många programmerings försök innan det blir rätt och att man lär sig av buggarna. Vårt lärandeobjekt är algoritmer och det tydliggörs genom att ordningsföljden är korrekt och problemet är löst. Då roboten kommer till mål på snabbast sätt och på ett begränsat antal steg.
Under planeringen och utformningen av aktiviteten tog vi mycket inspiration ifrån “Hands on science” (2017). De lyfter fram hur bilder kan användas för att synliggöra de olika stegen tydligt för barn under en programmerings aktivitet. Genom att lägga bilderna i rätt ordning kan barnen då öva på att skapa en algoritm. En utmaning kan vara att visa fler bilder än vad algoritmen ska innehålla, då krävs det att barnen kan avgöra vilka som passar/inte passar in.
Denna aktivitet tänker vi passar att genomföra i mindre grupper, ca 4–5 stycken barn. Vi tänker att en vidareutveckling kan vara att introducera begreppet loopar, genom att iscensätta det i en ny hinderbana. Även att barnen vid ett senare tillfälle får prova att lägga en egen programmering utan hjälp ifrån en instruktion.
Vid arbete med programmering tillsammans med de yngre barnen, är vår tanke att det är viktigt att fokusera på ordningsföljden. Alltså vikten av att stegen kommer i rätt ordning. De anpassningar man kan göra med vår undervisning är att använda sig av bilder istället för pilsymboler, för att på ett tydligare sätt visa barnen vad de ska göra. En annan anpassning kan vara att korta ner hinderbanan i delar genom att börja med ett hinder och sedan öka till fler när det passar för barnen.
Referenslista:
Sverige. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. [Stockholm]: Skolverket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar